KonfliktBehandling    -    KonfliktHantering    -    KonfliktLösning

    Öppet seminarium:
    Så löser och förebygger vi konflikter på jobbet, den 20 mars i Stockholm

Konfliktbehandling

Som konfliktbehandlare har vi erfarit att konflikter faktiskt låter sig lösas, och att många tragedier skulle kunna ha undgåtts om vi behärskat några grundläggande grepp och metoder för konfliktbehandling.

Konflikter har en struktur, en grammatik eller anatomi, som kan observeras och läras in. Det är viktigt att veta hur konflikter är uppbyggda, om du önskar att lösa och förebygga dem. För den som befinner sig mitt i en konflikt, kan nog situationen verka komplicerad och oöversiktlig. Ändå är vår erfarenhet att flertalet konflikter handlar om ett begränsat antal teman med variationer. När konflikttemat definierats, kan man oftast lösa konflikten genom att följa ett konkret ”körschema”. Ibland går det förbluffande lätt. Stillestånd blir rörelse. Fastlåsta fronter ger efter. Motståndare ser varandra i ögonen och räcker varandra händerna

JAA-metoden - Konfliktbehandling enligt psykolog Jan Atle Andersen

En optimal konfliktbehandlingsprocess pågår i internatsform över tre dagar med en till två uppföljningsdagar ca sex till åtta veckor senare. Vikten av detta kan inte nog betonas. Alla som är berörda av konflikten skall närvara. Aktuell chef skall vara med och ibland är det bra om en högre chef och/eller personalchef också medverkar.

Konfliktbehandlaren kommer med blanka ark, skall inte veta något om konflikten men mycket om konflikter. För att vinna deltagarnas förtroende – vilket är nödvändigt för att lyckas – får konfliktbehandlaren inte ha förutfattade meningar, får inte ta parti.

Processen beskrivs mer i detalj i boken "Skick och oskick på jobbet – konfliktbehandling på arbetsplatsen", sidorna 151 ff.

Om processen löper oavbrutet i internatsform som beskrivet ovan och alla är närvarande under hela processens genomförande lämnar vi garanti på vår medverkan, ”No cure – No pay”.

En fullt förståelig fråga är:
- Men varar det verkligen, håller det, flammar det inte upp igen?

Det är en sak att lösa konflikten här och nu. Något annat är att möta vardagen när sötebrödsdagarna är över. Om man har vant sig till (blivit vän med) att leva med konflikt under lång tid, innebär lösningen en stor förändring. KONFLIKTEN, som till bredden fyllde tillvaron, kan efterlämna ett tomrum som är svårt att fylla. Med tanke på det lidande som konflikten har medfört, kan det verka meningslöst att säga att lösningen kan generera en saknad. Men faran för abstinens är reell och skall inte underskattas.

Många kan ha lidit länge innan konflikten blev löst, och uttrycker ängslan för att det inte skall hålla. Detta tvivel måste accepteras, och skall inte avfärdas med moralisering om att ”tänka positivt”. Förtroende kan inte beslutas. Förtroende byggs över tid, när vissa förutsättningar är på plats: Att vi behandlar varandra som likvärdiga; att vi är öppna mot varandra; att vi håller avtal; att ord och handling harmonierar. Man kan alltså ha löst konflikten, och samtidigt vara bekymrad för framtiden. Denna osäkerhet tror vi är sund, så länge den leder till att den bekymrade bekymrar sig för sig själv, och sopar framför egen dörr. Om tvivlen leder till att han håller utkik efter de andra och letar efter fel hos dem, kan han dessvärre få rätt. Den som letar efter fel hos andra finner som regel något!

Det vill säga: Så länge kommunikationsreglerna efterlevs blir det inga nya konflikter. Att efterleva dem är vars och ens eget ansvar.